Lite rörigt ändå..

2016-10-10

I förmiddags, klockan 9.30, hade jag bokat tid för vaccination av Lilja och alla fölen. Tänkte att det lättaste skulle vara att stoppa in just de fyra i transporten, för att slippa åka flera gånger. Både Lasea och Nickel har ju åkt transport förut så det går säkert lätt tänkte jag, bara Vena som var nybörjare. Men tre föl är ändå tre föl och trasslet började nästan på en gång. Började med att ta ut Lilja och Lasea och det gick fint, band dem inne i släpet och höll tummarna för att Lasea skulle ha lust att sitta fast. det hade hon. Men sedan skulle jag ta ut Nickel och Vena. Då ville alla andra också ut ur hagen, vilket innebar att de två små kom typ sist i kön. Fick försöka knuffa bort övriga från grindhålet, så precis när fölen stod på tur for Smilla i full gas - fram och ut.. Jaha, jag släppte Nickel, fick med mig Vena och stängde sedan grinden. Som tur var sprang Smilla in i stallet där dörren var öppen så hon fick grimma och sedan band jag henne utanför hagen. Men då måste jag in och hämta Nickel i hagen igen, utan att släppa Vena. Gick faktiskt, han stod nära grinden. Så ut med honom (ingen annan..) och så hade jag ett föl i varje hand. Ingen av dem hade någon vidare lust att kliva upp på baklemmen förstås, de satte sig så fint på rumporna nedanför. Testade på dragkampstaktiken, den brukar ju inte fungera, mycket lättare att putta eller lyfta på dem. Men när jag nu hade en i varje hand var det svårt att lyfta. Nickel testade ett eget trick, han kastade sig lite lätt bakåt och då gick haken på grimskaftet sönder. Jaha, då var han lös och gick iväg, suck. Men då lyfte jag snabbt på Vena och hon ställde sig lugnt bredvid Lilja. Nickel hade först inte lust att bli fasttagen, men så hade jag tur att han också gick mot stallet och då föste jag in honom där, tog ett nytt grimskaft, gick ut och sedan lyfte jag på honom med. Easy :-). Men ganska trassligt innan det gick lätt.. Sedan fick Lilja agera trygghet åt alla tre fölen och det gjorde hon bra. En halvtimme senare var vi hemma igen och alla var nöjda och glada och återförenade. Tänk om jag bara hade haft Josse eller Eve hemma, då hade nog inget av detta trassel uppstått, vare sig vid grinden eller lastningen. Nu lät jag i alla fall transporten stå kvar nere vid stallet och i eftermiddag tänkte jag träna att gå upp och ner på släpet med Vena och Nickel.

 

Närmast Lilja, sedan Lasea, Nickel och så Vena längst bak.