En riktig knäpärla

2015-02-11

Jag har ju förut skrivit om den för stunden något överkavata Platina, hon har så mycket energi och småfuffens för sig hela tiden. På kvällarna ska hon jämt vara först in av alla, och hon ser alltid till att hon blir det också, på ett eller annat sätt. På morgnarna har hon inte lika bråttom ut, då har hon fullt upp med att kolla läget i de andra boxarna + att rota i papperskorgen och helst riva ut lite skräp och så. Tings box är helt fantastiskt lättmockad, alla högar i ett hörn och kisseriet verkar hon oftast sköta utomhus. I den exemplariska boxen vill Platina helst gå in under morgonronden och vifta med framhovarna så att de fint lagda bajsbollarna sprätter omkring och beblandar sig med den i princip orörda spånbädden. Är inte det att vara lite väl provocerande?

Jag har tänkt att det nog vore på sin plats med lite enkla aktiviteter för henne ett tag - promenader, trafikvänjning osv, tror hon behöver något att fundera på. Just promenader är lätt men ändå svårt eftersom det är så mycket isgata hela denna vinter. Vi har i alla fall varit ute några gånger de senaste veckorna och hon tycker det är kul att komma ut verkar det som. Ibland vet hon inte vart hon ska rikta all energi eftersom vi bara skrittar, då kan hon fara upp i luften med alla fyra benen samtidigt och bockar gör hon titt som tätt. Igår fick hon in en riktig pärla på mitt högerknä, det kändes ända ner i foten. Idag såg vi en människa i gul reflexväst på långt håll och då ställde hon sig stadigt så jag fick dra henne ur posen innan hon satte fart igen. Pigg och glad som sagt, det finns lite att arbeta med.